Ammer
Ammer återfinns för första gången i skrift 1378 i ett brev "scriptum Ambro". Namnet syftar ursprungligen på Ammerån. Byn ligger i åns nedersta del. Ånamnet härstammar det från det grekiska ordet "ambro" som betyder häftigt regn, ström, vattensvall. Ammerån är särskilt känd fört att stiga hastigt när snön smälter och kan på kort tid 40-dubbla vattenmängden. Bispgården
Namnet Bispgården syns första gången 1472 och har sin grund i att Ärkebiskop Olof i Uppsala ägde mark i byn. Ärkebiskopen ägde tillsammans med kungliga officialen Johan Ingemarsson en fjärdedel av Fors och bedrev laxfiske i älven. Minnet av detta lever kvar i byanamnet Bispgården. Bomsund
Bomsund har fått sitt bynamn efter en hållbom för timmer som tidigare funnits över Indalsälven för att hindra timmer att okontrollerat flyta ut i sjön Gesunden Jämtlands första automobil kom 1904 till Bomsund. Köpare var inspektor Gustaf Ekström och priset för bilen uppgick till 10 000 riksdaler. Bilen hade en motor på tio hästkrafter och i fönstren hängde eleganta sidengardiner. Borglunda
Sköldstenen är en sten vid Gesunden som ligger mellan Borglunda och Höglunda. Nybygget Skiöldsten omtalades redan på 1700-talet och är utan tvekan dagens Borglunda. Borglunda har samma ändelse som Höglunda i slutet av namnet och förleden kan syfta på en dragon som hette Borg och var omtalad i trakten i slutet av 1700-talet. Borgvattnet
Som sockennamn är Borgvattnet inte gammalt utan härstammar från 1873. Namnet härstammar från Borgsjön. Det är lite osäkert vart "borg" kommer ifrån. Det kan syfta på en naturlig klippborg eller en gammal fornborg. Socknen bildades av byarna Aspnäset, Boberg, Borgsjö, Borgvattnet, Fullsjön och Skyttmon som tidigare tillhört Hammerdal, Selet (Selsålandet) i Ragunda och Björkvattnet och Björkhöjden i Ramsele. Borgvattnets kapell byggdes 1781-82 i nuvarande Borgsjö. Böle
(Bøle) betyder i fornsvenskan boning eller bostad. Döviken
1333 omtalas Döviken som "Dupvik", sedan finns benämningar som Djuvik, Djupavik med mera. Döviken förekommer i skriven form första gången 1566. Namnet avsåg från början en vik i forna Ragundasjön. Någon gång för flera hundra år sedan måste namnet ha uttalats ungefär som "Dypvik" och med tiden blivit "Dövvika".Fors
Socknen är belägen vid Indalsälven som bildat flera mäktiga forsar och vattenfall. Namnet syftar från början på någon bestämd fors, sannolikt Storforsen som är nuvarande Döda fallet och tömdes på vattnet 1796 av Vildhussen. Gevåg
Omtalas första gången 1378 då en Thore i "Diugowagh" i ett brev intygar att en Helge Smed tidigare köpt en del jord i bland annat Ragunda. År 1571 uppträder namnet med G-stavning för första gången Gijwågh. Namnet har samband med ordet djup, som framgår av den första benämningen och med tiden glömt ursprungsbetydelsen då namnet uttalades som "Jevåg". Namnet kommer från början ifrån att det fanns en "våg" det vill säga en vik i den forna ragundasjön. Början av ordet kommer troligtvis från ordet "Djupa" som var benämningen på en bäck som rann där. Gevåg betyder egentligen (bäcken) Djupas vik, viken där Djupa faller ut.Hammarstrand
"Bebyggelse vid stranden". Till stor del är Hammarstrand beläget på botten av Ragundasjön som tömdes 1796. Numer räknas även Hammren och Kånkback in i Hammarstrand. Namnet är en sammansättning mellan bynamnet Hammaren tillsammans med vad som kallades Nedre stranden (nära Indalsälven) och övre stranden (idag huvudvägen genom byn). Hammaren kommer från ordet "hamarr" som betyder "sten, klipphöjd, stenigt bergsparti, framskjutande stenbacke". Den kulle som åsyftas i namnet är Trätjordsbacken. Hoo Hoo med ett eller två o:n, härstammar från Hobäcken som rinner genom byn. Bäckens namn kan komma från fornsvenskans Höo, som betyder ränna eller rännliknande partier, vilket finns i bäckens nedre del. Höglunda
Under 1700-talet omtalades ett Skolsta, som senare fick namnet Höglunda. Skolsta, som inte är något levande ortnamn, innehåller ändelsen -sta syftande på en strandkant, alltså en strand i Ragundasjön. En teori är också att det funnits en jätte som hette Hög på platsen och en annan att Hög kan vara en del av ett namn på en åbo. Ändelsen -lunda är något som kommer från sydligare trakter. De två byarna Höglunda och Borglunda har historiskt mycket gemensamt och under årens lopp har byarna delat på både skola, post och affärer. Höglunda nybygge är från 1751 och Borglundas från 1774. Tillsammans firade de båda byarna 250 år 2001. Krokvåg
Kommer troligtvis från ordet Kråka men innebörden är oviss. Förutom en fågel kan det också vara ett binamn till en person eller ha varit ett namn på en bäck. Den andra delen "våg" syftar på en vik i den forna ragundasjön.Krångede
Förekommer i handlingar från 1410, då Peter i Krangedhe uppräknas tillsammans med att antal andra män från Jämtland. Innebörden av ordet "krång" är brant sluttning, dalsida och det stämmer väl in på Krångede där sluttningen mot indalsälven är brant. I namnet finns också "ed" som förekommer rätt allmänt i Jämtland som en beteckning för platser där man inte kunnat ro utan varit tvungen att gå i land längst en fors eller stark ström eller där man färdats på land mellan två vatten. Vad beträffar Krångede så syftar det på passagen mellan Krångedeforsarna och forna Ragundasjön och Gesunden. Man fick nämligen avbryta båtfärden längst de nämnda sjöarna och färdas på land däremellan. Kullsta
Är en av de tidigaste omnämnda byarna i Ragunda. År 1333 omtalas Peter a Kollstodum "Peter på Kullsta" som vittne i ett brev, där även Roallde i Hammarsgård, Asbiorn i Döviken och en Biorn i Näset finns omnämnda. Från början har namnet troligtvis uttalats Koll som troligtvis härstammar från ett mans namn "Koll(r) och betyder alltså "Kolls ställe eller Kolls gård" Köttsjön
Namnet härstammar ifrån sjön med samma namn. Enligt traditionen syftar det på att ett antal älgar en gång gått ner sig i isen.Lien
Kommer från ordet lid som betyder sluttning. Byn ligger nedanför en brant norrsluttning mot den forna Ragundasjön. Mårdsjön
Byn har samma namn som sjön. Kommer troligtvis från ordet "mård" men kan vara en utveckling på sjöns avloppså Målån.
Pålgård
Omtalas första gången 1468. Namnet syftar troligtvis på en man vars namn varit Pål (Pal, Pale) de flesta namn som slutar på - gård brukar vara sammansatta men mansnamn som bott där. Ragunda
Ragunda socken befinner sig i huvudsak längst den forna stranden av Ragundasjön som tömdes 1796 av vildhussen. Det är också från sjön som namnet härstammar. Delen - und- betyder vatten. Ursprungsnamnet är Ravund. Där stavningen med -g uppkommer under 1400-talet. Första delen av namnet kommer troligtvis från "Rafa" som betyder "remsa, något långsmalt". Rävanäset
(Ravanaese eller Räfvanäset) är ursprungligen namnet på en smal ås, tidigare ett näs i Ragundasjön, där det en gång funnits rävlyor. Stugun
Jacob Israelsson lät uppföra en själastuga i skogen till pilgrimernas skydd. Därför kallas det för Stugun från ordet "stuga". Skyttmon
Troligtvis härstammar ordet från ett soldatnamn "skytt". De första bosättarna var fältjägare. Byn ligger på en mo vid Ammerån därav Skyttmon. Utanede
Betyder "utanför edet". Ede är en benämning på en plats där man inte kunnat ro utan varit tvungen att gå i land längst en fors eller stark ström eller där man färdats på land mellan två vatten. Edet i detta fall är det som tidigare funnits vid stadsforsen en halv kilometer från byn. Överammer
Namnet betyder "över ammer" och är bildat efter Ammer som ligger längre ned efter Ammerån. Källa: Bertil Flemströms böcker "Ortnamn i Ragunda" och "Jämtländska ortnamn"
