Kommunfullmäktige

I Ragunda kommun är kommunfullmäktige den högsta beslutande instansen. Vart fjärde år väljer kommunmedborgarna sina representanter. Kommunfullmäktiges operativa instans heter kommunstyrelsen. Förutom den finns bygg- och miljönämnden och överförmyndarnämnden.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och kan sägas vara kommunens riksdag. Kommunfullmäktige fattar viktiga beslut i frågor som rör kommunens organisation, ekonomi, övergripande planer, val till nämnder och vad dessa nämnder ska arbeta med.
Kommunfullmäktige väljs av invånarna vart fjärde år, samtidigt som riksdags- och landstingsvalet.

Mandat

I direkta val fördelas de 25 mandaten mellan partierna som ställt upp i kommunvalet. Kommunfullmäktige väljer i sin tur kommunstyrelse och övriga kommunala nämnder och styrelser.

Under nuvarande mandatperiod har:

  • Socialdemokraterna 9 platser
  • Centerpartiet 8
  • Allt för Ragunda 2
  • Sverigedemokraterna 2
  • Vänsterpartiet 1
  • Kristdemokraterna 1 ledamot
  • 2 ledamöter är partilösa

Kommunfullmäktiges sammanträden

Kommunfullmäktiges sammanträden hålls enligt ett fastställt schema. Allmänheten är välkommen att följa sammanträdena. Plats, tid och aktuella ärenden presenteras i förväg i Ragundabladet och här på kommunens webbplats. Här kan du även se sammanträdena i efterhand via webb-TV. Handlingarna från sammanträdena är offentliga och finns att ta del av här på webbplatsen.

Kommunfullmäktige är "kommunens riksdag".

Ärenden i fullmäktige får väckas av:   

  • En nämnd
  • En ledamot genom motion
  • Revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget
  • En fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det
  • Medborgare genom medborgarförslag

Ärenden från regeringen eller statliga myndigheter, till exempel i form av utredningar som kommunen ska lämna synpunkter på, tas också upp i Kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktiges ledamöter i Ragunda kommun >>

Begrepp som kort beskriver arbetet i kommunfullmäktige

Frågor

En ledamot kan skriftligen lämna en fråga till någon av ledamöterna i kommunfullmäktige. Frågan ska lämnas in innan sammanträdet börjar och svar bör lämnas under samma sammanträde. Frågan ska handla om ganska enkla sakförhållanden och ska inte att skapa någon politisk debatt.  En enkel fråga leder inte till något beslut i fullmäktige.   

Tjänstemännen

Tjänstemännen i kommunens verksamheter är de som verkställer politikernas beslut. Det kan vara lärare, förskolepersonal, socionomer, ekonomer, utredare, tekniker m fl. Det är också tjänstemännen som förbereder ärendena till de olika nämnderna och kommunfullmäktige.

Minoritetsbordläggning 

En majoritet kan begära att ett ärende bordläggs och får då vänta till nästa sammanträde. Det kan handla om att tiden inte räcker och ärendet kan vänta. Stora och principiellt viktiga frågor tas däremot upp på det aktuella sammanträdet. 

Minoritetsåterremiss

Om minst 1/3 av de närvarande ledamöterna begär det kan beslutet i ett stort och viktigt ärende  senareläggas. Beslutet skjuts upp till nästa sammanträde utan att utredas ytterligare. Minoritetsbordläggning kan bara ske en gång i samma ärende. 

Bordläggning

Återremiss betyder att en majoritet av ledamöterna anser att de behöver ett bättre underlag och mer information och fakta för att kunna ta beslut. Ärendet skickas då tillbaka för att utredas bättre.

Motion

Om minst 1/3 av de närvarande ledamöterna begär det kan ett ärende skickas tillbaka för komplettering/ändring.   

Återremiss

En motion är ett förslag som måste utredas och prövas utifrån olika synpunkter.

Fullmäktige får sedan ta ställning till motionen genom ett beslut. 

Interpellation

En interpellation (fråga) ska handla om frågor som är av större intresse för kommunen. Intepellationen riktas till ett kommunalråd eller en nämndordförande. Alla ledamöter i fullmäktige har möjlighet att delta i en debatt om frågan. Frågan ska besvaras skriftligt och leder inte heller den fram till något beslut i fullmäktige. 

Relaterade länkar

Dokument

Uppdaterad