Genomförda medborgardialoger

Här publicerar vi anteckningar från genomförda medborgardialoger i Ragunda kommun.

Bispgården, 22 april 2022

Den 22 april hölls medborgardialog i Bispgården. Kommunikationschef, Carina Landin modererade mötet. Deltagarna delades in i fyra grupper. Varje grupp fick tillbringa 20 minuter i dialog med ledande politiker och tjänstepersoner i respektive förvaltning. Nedan punkter antecknades under mötet. Ragunda kommun kommer komplettera med svar eftersom.

Stöd-och omsorgsförvaltningen

  • Vad händer med Bergegården?
  • Vad är status på eventuella Trygghetsboenden?
  • Kan en idé vara ”Mellan-boende för äldre”
  • Kan man utöka samarbete mellan hälsocentralen och kommunen?
  • Kommunen bör göra en inventering av kunskaper och utbildning för flyktingar från Ukraina

Barn-och utbildningsförvaltningen

  • Hur får vi behöriga lärare till Järåskolan?
  • Hur ser Newsecs förutsättningar för utredningen ut? Dvs vilka direktiv har getts?
  • Varför görs inget normalt underhåll på Järåskolan?
  • Hur har kommunens skolor rankats senaste tre åren?
  • Vad händer med Järåskolan om en ny skola byggs?

Kommunledningsförvaltningen

  • Kan man banta administrationen?

  • Vad görs för att göra kommunen attraktiv?
    SVAR: Vi har bytt ut de två skyltarna där besökare hälsas välkommen nära vår kommungräns vid Stugun och Bispfors, förhoppningen är att vi även ska sätta upp en från Sollefteåhållet. Vi arbetar mycket med vår ”besökarwebb” www.ragundadalen.se Länk till annan webbplats. där vi marknadsför vår kommun, vad som finns att göra och uppleva, vi har en samordnad sida för vilka arbeten som finns att söka inom den privat och offentliga sidan.

    Vi har berättelser från dem som bor och verkar i vår kommun, där de beskriver varför de ”älskar” sin plats. Vi jobbar tillsammans med föreningar att titta på de hus som står tomma och kontakta ägare för att få höra hur de tänker kring sin fastighet. Vi ser ett ökat intresse för inflytt och försöker matcha de mot de hus som finns. Vi har startat upp en facebook grupp för Byvärdar runt om i kommunen, där för vi dialog om vi får in förfrågningar om boende i våra olika områden. Byvärdarna är också de som ”tar hand” om eventuella intressenter/inflyttare i sitt område.

    En tjänst har inrättas Folkhälso-och fritidsamordnare, syftet med den band annat är att mera kunna stötta det så viktiga föreningslivet i kommunen. Föreningarna är en stor del i kommunens attraktivitet.

    Vi jobbar med en detaljplan i Döda fallet för att kunna skapa förutsättningar för utveckling i området. Vi arbetar med att få till persontrafik på stambanan genom övre Norrland, det skulle då innebära persontrafik till Umeå och perronger i Ragunda stationssamhälle och Bispgården. Vi har via ett LONA projekt där föreningar gjort ett fantastiskt jobb börjat skylta upp ca 25 stycken vandringleder i vår kommun, dessa kommer att invigas i sommar. Lederna finns på naturkartan. Digitala infokiosker är inköpta för att boende och besökare i vår kommun ska kunna få bra och aktuell information om vad som sker i vår kommun. Dessa kommer att placeras i Stugun, Hammarstrand, Bispgården och i Döda fallet.

    Vi har också jobbat fram ett program för näringsliv och utveckling i vår kommun där vi jobbar med olika delmål för att bli bättre på olika saker.

    Vi har startat upp Sveriges kommuner och regioners utbildning Förenkla-helt enkelt. Målet med Förenkla - helt enkelt är att utveckla kommunens kontakter med näringslivet genom bra interna samarbeten, en större förståelse för företagens behov och att skapa ett tillitsfullt och långsiktigt samarbete mellan kommunen och det lokala näringslivet. Utgångspunkten är det som näringslivet själva anser vara viktigt för möjligheten att starta, verka och växa. Mer information finns på
    https://www.ragunda.se/kommun-och-politik/kommunovergripande-projekt/forenkla-helt-enkelt.html Länk till annan webbplats.
  • Hur kan vi bli tydligare med våra behov så vi inte styrs av regionen så mycket?
    SVAR: Vi måste alla tillsammans (medborgare, företag, föreningar, organisationer mm) försöka hitta ”rum” för dialog och skapa förståelse för att utan den dialogen så är det svårt att förmedla våra behov. Det handlar om att förstå och tydliggöra bakgrund och utmaningar – och att sedan utveckla och planera för att förmedla de behoven som vi i Ragunda tillsammans definierat. Ragunda kommun klarar inte detta själv, det krävs ett engagemang ifrån oss alla. Bjud in oss på möten och kom på de vi bjuder in till så har vi en bra start!
  • Hur kan vi gemensamt få snygga samhällen?
    SVAR: Genom att vi alla tar ansvar och hjälps åt. I det mindre byarna och samhällena finns oftast ett ”självklart” samarbete kring sin bygd/föreningshus/bygdegård, det kan vara svårare i de större samhällena att ”hitta varandra” och tillsammans hjälpas åt. Från kommunens sida är det oftast lättare/enklare att samarbeta med en grupp/förening. Om någon drivande förening eller organisation skulle räcka upp handen för att titta på sitt samhälle så finns vi på kommunen med och kan hjälpa till utifrån våra föreutsättningar. Vi kan till exempel hjälpa till med att hitta externa medel för åtgärder och vara samordnande i gruppen/föreningen.
  • Tankar kring utveckling av paviljongen och området?
  • Kompetensförsörjning?

  • Hemsidan är otillgänglig?
    SVAR: Ragunda kommun ska följa webbdirektivet och den standard som finns för WCAG, men vi har sett att vi behöver göra förändringar i bland annat navigationsstrukturstruktur och tillgängligheten för alla. Vi har blivit tilldelade externa medel för att under våren göra en upphandling angående tillgänglighetsanpassning av våra mallar. Så förhoppningsvis kommer vi under hösten 2022 kunna presentera en mer tillgänglig webbplats på ragunda.se.
  • Återkoppling efter önskemål om tid. Önskar man få återkoppling en viss tid på dagen ska man få det också.
    SVAR: Det tycker vi i kommunen också och avser att förbättra.

Samhällsbyggnadsförvaltningen

  • Centralgatan, dokumentation efter byggnation av hela gatan. SCA-huset. Bil och Gummi-fastigheten. Kolla upp besiktningarna.
    SVAR:
    Ragunda kommun har sammanställningar av vibrationsmätningar från projektet. Inga skador har uppmärksammats på kommunalt ägda fastigheter. I övrigt hänvisas till Trafikverket.

 

  • Vägbelysning i Bispgården är i dåligt skick.
    SVAR:
    Gällande vägbelysningen i sin helhet i kommunen så kommer vi att jobba med detta under hösten 2022 och framåt då den nya handläggaren är anställd, eftersom det inte är bara i Bispgården vi behöver ta krafttag gällande belysningspunkter.

 

  • Gatu och vägskyltar är i dåligt skick. Gäller både Trafikverkets och kommunens vägar.
    SVAR: De större vägarna i kommunen är allmänna vägar ägs av trafikverket och de flesta mindre vägarna är enskilda vägar som sköts av en samfällighetsförening. Ragunda kommun äger ett fåtal vägar själva. Det bästa är att kontakta väghållaren och påtala att skyltar är dåliga.

 

  • På vägen till Sollefteå är det en informationsskylt som inte är i gott skick. 2 andra som ser bra ut och en i Stugun.
    SVAR: Detta får vi inom kommunen kolla på och se hur vi kan hantera och göra något åt.

 

  • Busskurer efter vägarna är trasiga, ser inte bra ut. Dåligt intryck för kommunen
    SVAR: Detta får vi inom kommunen undersöka vem som har ansvar för, vilka busskurer som är på vårt ansvarsområde och inte.

 

  • Vad är status på OVK-besiktningar?
    SVAR
    : Ambitionen med arbetet som bedrivs av samhällsbyggnadsenheten är att ha genomfört samtliga utestående OVK-besiktningar i mitten av maj 2022.

 

  • Döda Fallet. Lösningar kring fastigheten mark, väg och kringliggande frågor, arrenden. En toalett öppen dygnet runt.
    SVAR: Ett arrendeavtal inför sommaren håller på att upprättas. Området i och kring Döda Fallet håller på att detaljplaneras så blir en tydligare bild av vad som får göras.

 

  • Fiber Västerede, Österede, Skogen sträckan mellan, när är det tänkt att bli?
    SVAR:
    I det område skulle vi samförlägga med IPO då de byggde till sina kunder i området. Tyvärr så avbröt de projektet och de lämnade även tillbaka bidragen som de fått. Vi hade ett möte med IPO och då skulle vi skicka ut ett informationsbrev tillsammans, som förklarade situationen. Sedan kom politikerna överens att förlänga avtalet med ServaNet och efter det har vi inte haft något möte eller någon plan för området. Finns inget projekt utan det måste startas ett nytt, DVSA. från grunden med nybidrag och anslutnings avtalnya upphandlingar av entreprenörer mm. så runt 2024 kommer vi att kunna ha byggstart.

 

  • ADSL-raseringen. Hur gör man med detta? Upphandling?
    SVAR: Vi har nu upphandlat en projektör/projektledare som kommer att få i uppdrag att förbereda underlagen för raseringen, samt påbörja upphandling av utförare för raseringen. Vi hoppas vara klara under 2023.

 

  • Fiber i Älggårdsberget?
    SVAR: Ja det finns en som skolan använde, som vi ska använda dok kommer vi att bygga om anläggningen för att inte bygga fast oss i fastigheter som vi inte äger. Nu när vi ska bygga om kommer vi att rasera den befintliga anläggningen, som finns i kommunens fastighet och vi kommer då även att sätta upp ett fiberuttag på väggen som kommer att var vår avlämning. Ungefär som elbolagen har med avslut utan för fastigheten, detta för att det ska vara tydligt var vårt slutar. Älggårdsberget kommer inte få någon gratis anslutning utan om de beställer kommer vi att gräva från vår SP (Spridningspunkt) till deras fastighet. Kommunens fastighet kommer att vara förbered men anslutningsavgiften kommer att tas ut vid aktivering. Jag hoppas du fått svar på dina frågor om du kommer på något så är du välkommen att åter komma.

 

  • Är det kollat med detta i fastigheten som ska säljas?
    SVAR: Ja, det är undersökt hur det ser ut gällande fiberfrågan.

 

  • Fastighet i Bispgården har fått bygglov. 2 rivningsfastigheter på tomten. Varför har de fått bygglov? Trots protester av grannar som även gett förslag på åtgärder.
    SVAR: Bygglov söktes och kommunicerades vid två tillfällen då ansökan reviderades under ärendets gång. Beslut är taget i BMN då det ej var planenligt.

 

  • Forshallens underhåll. Taket läcker, belysning, golvet och broarna är trasiga.
    SVAR: Det ligger en besiktigning förestående i närtid med målsättning att utreda den problematik som föreligger.

 

  • Felanmälningar till fastighet fungerar inte.
    SVAR: Det kommer att tas ett nytag i administrationen utav ärendehanteringen där utbildning i systemen, utveckling av hur systemen nyttjas samt en tydligare återkoppling i närtid. Därtill tillkommer en ny modell för löpande uppföljning i verksamheten.

 

  • Dörröppnare på Nipängen?
    SVAR: För att skydda våra äldre så har verksamheten tagit ett beslut om ett skalskydd som hindrar oönskad passage. Detta ger en ökad säkerhet men ger även resultatet att även dörrstängarna inte förmår att öppna dörrarna.

 

  • Önskar parkeringar utanför Nipängen till distriksköterskemottagningen
    SVAR: Det finns en beställningsfunktion hos verksamhetens intranät där den här typen av önskemål kan önskas. Därefter görs en sammanställning av olika önskemål från våra olika verksamheter som även kopplas mot en tidslinje samt kostnadsförslag.

 

  • Tobakstillstånd- Varför tog det så lång tid?SVAR: Orsakerna till att Ert ärende tagit lång tid beror främst på en ökad belastning på handläggarsidan, då avdelningen varit underbemannad på grund av sjukdom och föräldraledighet och att omprioriteringar då skett på avdelningen till följd av det, vilket inneburit att visa ärenden, likt detta tobaksärende som Ert, halkat efter. Troligtvis gjordes bedömningen att, då det inte påverkar pågående försäljning, att det var en typ av ärende som då kunde prioriteras ned.

    Ärenden ska avslutas inom 4 månader från sista kompletteringen inkommit. Möjlighet finns dock till att förlänga denna tid och detta beslut ska då kommuniceras ut vilket tyvärr inte har skett.

    Vi beklagar det inträffade och vi har tagit till oss synpunkterna och jobbar främst för att söka samverkan med andra kommuner i olika former för att minska sårbarheten vid personalbortfall. Andra åtgärder är genomförande av utbildning gentemot företagare, vilket är ytterligare ett sett att få en bättre ärendehantering samt bemötande i framtiden.
  • Faktura på livsmedelskontroll även om kontroll ej är utförda. Varför?
    Debiteringen för livsmedelsanläggningar sker genom en årlig avgift som debiteras i början av varje år (i förskott). Varje anläggning har en specifik kontrolltid (antal timmar) som debiteras.

    Kontrolltiden ligger som grund för hur ofta anläggningen ska ha tillsyn vilket innebär att anläggningar med färre timmar kan få kontroller vartannat eller vart tredje år. På så sätt kan det bli en anläggning debiteras i början av året även om tillsyn inte sker förrän året efter.

    Det kan även vara så att anläggningen är inplanerad för tillsyn under året men att tillsynsbesöket inte sker förrän i slutet av året.

    Från och med 2023 kommer det ske förändringar gällande debiteringen för livsmedelsanläggningar. Debiteringen kommer istället att ske i efterhand, det vill säga efter att tillsynen har utförts (efterhandsdebitering).

Stugun, 26 augusti 2021

Den 26 augusti hölls medborgardialog i Stugun. Fullmäktiges ordförande, Stefan Nilsson (KD) modererade mötet och på plats var förutom ett anta fullmäktigeledamöter även representanter från Stugubygdens framtid, PRO samt engagerade medborgare.

Mötet utgick ifrån de frågor som Stugubygdens framtid skickat in i samband med kommunfullmäktiges sammanträde den i juni 2021. Nedan anteckningar är på inget sätt ett uttömmande dokument över dialogen men kan ses som en påminnelse om ett antal frågor och svar som behandlades under dialogen. Dokumentet är inte heller författat från en kronologisk ordning utan är sorterat uppdelat på diskuterade ämnen.

Bostadssituationen

Mikael Westin, (C), informerar om att det råder bostadsbrist för äldre i Stugun är inget nytt. Många idéer finns, det har även varit på tapeten att använda Nornan för boenden för äldre i någon form. Utredningen vad gäller Bergegårdens framtid ska ligga till grund för ett beslut om hur man ska råda bot på bostadsbristen för äldre.

Trygghetsboende saknas i Stugun. Ett sådant måste skapas. Men allt hänger ihop med detta. Antalet platser på Bergegården är upp till verksamheten.

Det fungerar inte för kommunen att renovera lägenheter. Det är likadant i övriga orter i länet.

Kommentar från Monika Palm:

Det kan inte ska ta över ett år att renovera en lägenhet. Man ska sätta krav på entreprenörerna. Verksamhetschefer som kan driva på renovering bör finnas i kommunen, det bör bli mer systematiskt arbete. Cheferna bör se till att deadlines hålls.

Svar

Mikael Westin (C) svarar att styrningen av tjänstemän måste förbättras och när man upphandlar måste man sätta skarpa krav.

Kommentar från Elisabet Yngström (S).

Hyresgästföreningen har tagit fram en åtgärdslista och presenterat för kommunen. Bland annat förekommer vattenskador. Dessa bör åtgärdas. Det ska inte behöva gå 5 år. Riktlinjer på färdigställande av lägenheter, tidsaxel för färdigställande av renoveringar bör kunna sättas av politiken.

Svar

Mikael Westin, svarar att det finns jättemycket att jobba på den biten. Det ligger på chefsnivå och inte på politisk nivå att se till att renoveringar görs. Att sätta en tidsaxel på renoveringar av lägenheter är svårt, då det kan vara olika stora renoveringsbehov på olika lägenheter.

Kommentar från Carola Engström:

Det finns inga tomter i Östersund. Man kanske kan tänka sig att bygga i Östersund. Ragunda måste marknadsföra tomterna nu. Det kommer ta för lång tid för kommunen att lägga ut tomterna till försäljning.

Svar

Mikael Westin (C) håller med. Man borde ha en anslagstavla på hemsidan. Tomterna ska ut till försäljningen.

Kommentar från Monika Palm.

Från kommunens håll borde man ha marknadsfört tomterna mer, med fiktiva bilder så att potentiella köpare kan se ett hus framför sig.

FRÅGA.

Vi ser att Stugun i dagsläget är kommunens tillväxtmotor och vi undrar vad kommunen vidtar för åtgärder för att främja den positiva trend vi har i Stugun?

Svar

Mikael Westin. En lokal utvecklingsplan ska tas fram för Stugun, det kommer att påbörjas efter att program och handlingsplan för näringsliv antagits i kommunstyrelsen. Tanken med utvecklingsplanerna är att ta vara på de starka delarna och stärka de svagare.

FRÅGA.

Kanske man snart kan bygga nya hus i Stugun, finns planer på att ta initiativ kring denna fråga från kommunens håll?

Svar

Mikael Westin framhåller att han tagit kontakt med bankerna och intresset ökar. Det är positivt för hela kommunen om man kan få inflyttning till Stugun. Även finansiering av nybyggen ska tas med i de lokala utvecklingsplanerna. Medborgarna, bankerna och kommunen ska hjälpas åt.

Kommentar från Monika Palm.

De tomterna som kommunen äger bör fräschas upp och vara uppmärkta så att det framgår tydligt. Att få till svar från tjänstemännen att man ska googla för att få information om tomterna är inte bra.

Carola Engström poängterar att mellan 10 och 15 familjer kollar på varje hus i Ragunda. Man måste förbereda tomterna och göra det klart.

Mikael Westin berättar att grannar tack och lov har tagit hand om tomter så att många ser fina ut. Politiken har inte stoppat försäljning och marknadsföring.

Lennart Skoog (S) framhåller att det nu gäller det att hela kommunen vaknar. Inga tomter finns i Östersund. Synsam etablerar sig i Östersund. Woolpower bygger ut. Finns många som kan tänka sig att flytta till Stugun. Tjänstepersonerna bör uppmärksammas att man bör marknadsföra.

Fråga från Monika Palm. Har kommunen någon möjlighet att marknadsföra sig till Östersunds etableringar?

Mikael Westin har suttit i möte med Östersunds kommunalråd men det är svårt att vända sig direkt till företagen.

Anders Frimert (S) framhåller att kommunen borde ha en mer proaktiv tjänstemannakår. Man tar inte tag i saker från tjänstemännen. Nu när huspriserna stiger måste de styrande ta tydligt tag och stöta på tjänstemannakåren via kommundirektören. Hur ska vi få till att tomterna kommer ut till försäljning?

Mikael Westin svarar att han inte är nöjd att det inte har hänt något mer, men att man inte bara kan sparka en stab. Det har varit för lite personal på samhällsbyggnadsförvaltningen, vilket i sig inte är något försvar. Kommunen måste vara aktiva.

Anders Frimert (S) framhåller att ingen ska sparkas. Man måste dock se till att medarbetarna arbetar på ett annat sätt. De måste man vara på tårna efter att politiken fattar beslut. Annars får man från politiken stöta på kommundirektören. Tjänstemännen kommer uppenbarligen ingen vart. Man vill ha resultat.

Mikael Westin framhåller att ny samhällsbyggnadschef är på plats sedan i måndags.

Annica Lindström (C) påpekar att den mäklare som fått uppdraget att sälja kommunens fastigheter har slutat av personliga skäl och att sälja tomter för 1 krona är kapitalförstöring, utan tomterna ska säljas till marknadsvärde, vidare hävdar Lindström (C) att det inte finns några tomter till salu för 1 krona.

Detta påpekar Carola Engström, Mikael Westin (C) samt Anders Frimert (S) att det gör och att detta gäller tills annat är beslutat.

Under dialogen diskuteras även tomtförsäljningar som gjorts i andra delar av kommunen, där nya ägarna i förekommande fall uppfört vedförråd och friggebodar. Stugubygdens framtid framhåller att detta kan regleras i köpekontrakten.

Elisabet Yngström (S) framhåller att visionen är viktig för politikerna. Det är vad Stuguborna intresserar sig för. Det är inte bra att skylla på tjänstemännen. Tjänstemännen blir vad politikerna gör dem till. En ny utvecklingsplan för var och en av kommunens större orter är en utmärkt vision för politiken att se vad vi kan göra på de olika platserna.

Mikael Westin, (C) framhåller att hur Stugun ska utvecklas ska ske i samråd med medborgare och föreningslivet. Vidare informerar Westin om att hans vision är att bromsa upp befolkningsutvecklingen och att det är nu vi ska göra det. Politiken ska förbereda och kratta manegen.

Stefan Nilsson (KD) föreslår att man anordnar ett event i Stugun, där man kan marknadsföra kommunen och presentera densamma.

Stugubygdens framtid framhåller att ingen mäklare arbetar gratis och att Stugubygdens framtid kan ta på sig att sälja och marknadsföra tomterna.

Bergegården

Mikael Westin framhåller att kommunen ska ha kvar Bergegården. Hur många platser som ska finnas ska verksamheter föreslå.

Jonas Andersson (S) informerar att planen för byggandet i Stugun var att börja med förskolan och sedan renovera Bergegården. Det var därför man drog ner antalet platser på Bergegården. Det fanns även planer på Humlan att göra trygghetsboende. Att ta tillvara på kraften som finns och tillse att stödfunktioner i kommunen finns är viktigt. Till syvende och sist är det en ledarskapsfråga. Att verkställa beslut är kärnan.

Anders Frimert (S) poängterar att så fort förskolan var klar skulle Bergegården renoveras. Alla partier har tidigare lovat detta under förra mandatperioden och man lovade så i tidningarna. Men man har inte hållit det löftet. Många äldre flyttar inte till särskilda boenden idag, för att det inte finns plats. Stugun borde, som det största upptagningsområdet i kommunen, ha ett värdigt äldreboende.

Ingela Frimert framhåller att det ser illa ut på innergården på Bergegården. PRO har städat på innergården och snyggat till, vilket borde ha gjorts av kommunen.

Mikael Westin (C) svarar att han ska ta med sig frågan och återkomma varför Samhällsbyggnadsförvaltningen inte tagit hand om innergården.

Slutligen påpekar Anders Frimert (S) att man även beslutat om försäljning av industrimark mitt emot Ica i Stugun. Frimert framhåller att man måste marknadsföra även industritomter och att man skulle kolla upp hur många tomter som är till salu för beslutet var att om man köper en mark var man tvungen att bygga – det ska inte vara en uppställningsplats för redskap.

Föreningarnas driftbidrag

Stuguns föreningsliv upplever att Stugun särbehandlades i många frågor. Stuguns föreningsliv kräver att vi får en redovisning över de driftbidrag som de olika föreningar i kommunen får utdelat och en redogörelse på hur fördelningen är gjord. Vad baserar sig bidrag på?

Svar från Mikael Westin. De styrande har inte gjort någon förändring av driftbidraget sedan de tog över. Den 13 september kommer en person att anställas för att jobba 50 procent med föreningsliv och 50 procent med folkhälsa. Föreningsbidragen har varit väldigt röriga. Bidragen har legat på olika ställen i budgeten. Man måste nu ta ett helhetsgrepp. Arbetet startade men stannades upp på grund av pandemin. Driftbidragen bör även inkluderas i ordinarie budgetarbete och siffran ska vara levande varje år eftersom kostnaderna stiger med tiden.

Kommentar från Monika Palm. Att redovisa hur driftbidragen delats ut borde inte vara så svårt. Pengarna som skulle till Stuguns bollklubb. Vart tog dessa vägen?

Mikael Westin svarar att kommunen måste ta ett helhetsgrepp. Bidraget måste fördelas baserat på hur stor verksamhet samt hur många aktiviteter respektive förening anordnar. Westin ber att få återkomma i frågan om hur pengarna har fördelats.

Anders Frimert (S) framhåller att bidragen ska vara likvärdiga. Alla ska i grunden ha lika mycket pengar. Men man förfördelar när man står för elavgifter och nätavgifter för vissa. Slalombackarna får olika bidrag, likaså slalomklubben och längdåkningsklubben. De föreningar som fått för lite bidrag bör få detta korrigerat retroaktivt. Pandemin är ett mantra, som är enkelt att skylla på. Sammanställning av bidragen finns redan och därför bör bidragen kunna rättas.

Monika Palm. Hur kan Hammarbacken få en halv miljon i driftbidrag? Hur kan en privatperson få dessa pengar?

Mikael Westin kommenterar at man har fått igen liftkort, preparerade skidspår likaså. Backen kommer aldrig gå med vinst. Man sålde denna för att kommunen inte skulle gå mer back.

Carola Engström kommenterar att i Stugun arbetar medborgarna i backen ideellt.

Anders Frimert (S) kommenterar att beslutet från politiken var att bidragen skulle fasas ut. Det är konstigt att man får otroligt mycket pengar på en ort men mindre på de andra. Det är helt okej att ge 500 000 kronor till en lift och man tar med sig hur man ska kompensera andra backarna. Det viktiga är att det ska vara rättvist.

Badhuset i Stugun

Elisabet Yngström (S) lyfter badhuset i Stugun. Badhuset har varit stängt sedan den 8 mars.

Mikael Westin (S) svarar att det inte finns någon expertis i Ragundas organisation. Konsulten fick covid och det blev försenat. Man tror att det kommer vara klart inom tre veckor från att byggföretaget kommer hit.

Ingela Frimert frågar om toalett och dusch och gråvattentömning i Stugun. När planeras det att bli färdigställt?

Mikael Westin tar med sig frågan och återkommer till Stugubygdens framtid.

Lennart Skoog (S) meddelar att han varit i kontakt med kommunchefen och har fått besked från kommunchefen att upphandling pågår. Det är märkligt att den kan pågå under så lång tid. Ser ett väldigt stort behov av en offentlig toalett i Stugun. Många husvagnar och husbilar efterfrågar det. I Stugubygdens framtid är man väldigt besviken att man inte fick toaletten i sommar.

Carports

Monika Palm. Den 15 april blev det diskussioner om ett medborgarförslag om carports. I Svaret från tjänstemannen framgick det att det gick att hyra carports. Det finns inte en enda ledig carport ledig i Stugun. Det vore rimligt för de äldre att kunna få en carport.

Mikael Westin. Carports till hemtjänsten ska vara klart innan snön kommer. Ärendet gällande carports till hyresgäster gick tillbaka till tjänstemännen för vidare utredning och jämförelse med andra kommuner.

Göran Holm framhåller att det inte är frågan om carports till alla lägenheter. Utan åtta carports till 24 lägenheter.

Anders Frimert (S) påpekar att En carport är en investering. Om vi ska bygga detta kan man ta ut en högre avgift för carportshyran. Det händer inget från kommunens sida. Man kan kolla om hyresgästerna är villiga att betala mer hyra om de får en carport.

Inflyttning av företag till Nornan

Mikael Westin meddelar att man lagt ner jättemycket kraft för att få hit en etablering. Man har fört kontakt med regionen och vindkraftsbolag. Man har verkligen försökt från tjänstemän och politiker att få hit etablering, särskilt från regionen.

Carola Engström påpekar att man hellre väljer att renovera en fastighet i Hammarstrand för mångmiljonbelopp istället för att flytta en enhet från Hammarstrand till Nornan där det finns nya, renoverade och ändamålsenliga lokaler. Från Stugun försöker man dessutom ideellt marknadsföra lokalen.

Carola Engström frågar även om de bör vara oroliga för att den enda samlingslokalen man har i Stugun ska säljas? Samlingslokalen bör man kunna särskilja från kontorslokalerna vid en eventuell försäljning.

Mikael Westin svarar att om kommunen inte får någon vändning måste man börja titta på vilka fastigheter som kostar mycket pengar och vilka fastigheter man kan försälja.

Dialog förs även om av kommunen finansierade utsmyckningar i form av blommor. Stugubygdens framtid poängterar att detta har skett i Bispgården och Hammarstrand tidigare, men inte i Stugun. Denna sommar har dock kommunen ordnat blommor på torget.

Relaterade länkar

Dokument

Uppdaterad