Mat i vård och omsorg

Här hittar du Ragunda kommuns handbok om måltider i vård och omsorg.

Matglädje till alla

Fullvärdig kost är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Maten skall vara sammansatt så att den tillgodoser behovet av energi och näring. Maten tillför också glädje, lust och social samvaro. Den är också en viktig del av den kulturella traditionen - vad vi äter, hur vi tillagar, serverar osv. Att få behålla sin matkultur kan vara ett sätt ett bevara sin identitet. Måltiden ska ske på ett tryggt och säkert sätt.

Viktigt med bra kost till äldre

Äldre personer har minskad muskelmassa och löper därför större risk att bli undernärda om de både äter och rör sig för lite, samt har mindre möjlighet att tillgodogöra sig näring. Äldre är särskilt känsliga för brister i energi- och näringstillförseln. Energibehovet minskar Matglädje till alla med åren, men näringsbehovet är i stort oförändrat. Det vill säga näringstäta små måltider som serveras ofta.

Mat - viktig del i tillfrisknandet

Maten är också en grundläggande del i all sjukvårdande behandling. Sjukdom ökar behov av energi. För en äldre person som råkat ut för sjukdom tar tillfrisknandet ofta längre tid, och kan lätt leda till att de hamnar i en ond cirkel med minskad aptit och kan därmed leda till mindre krafter.. Detta kan i sin tur leda till försämrad aktivitet och ökad sängbundenhet, varpå risken för komplikationer som fördröjer tillfrisknandet ökar. Viktigt med uppföljning Uppföljning av den enskildes förmåga att få i sig måltiden är oerhört viktig och ett ansvar för all personal

Goda råd

Många av problemen i munhålan beror på tungans funktioner som behövs för att flytta runt maten i munhålan. En vårdtagare som verkar ha sväljproblem, och som är klar och redig, kan man be att räcka ut tungan för att se om han/hon klarar att röra tungan obehindrat. Om detta är svårt ger det vägledning om vad som orsakar sväljproblemet.

  • Tandstatus och tandhygien är viktiga förutsättningar för en bra måltid.
  • Att ge krossad is en stund före maten är mycket bra. Det sätter igång tuggprocessen, okänt varför.
  • En del personer med sväljproblem samlar mat i munhålan och kan ha den kvar länge. Hos dessa är det förstås viktigt med noggrann munhygien. Detta bör göras efter varje måltid. Se till att vårdtagaren sköljer munnen ordentligt.
  • Tänk på färgkontraster vid val av dukning och porslin.
  • Tänk på att de flesta behöver lugn och ro vid måltiden. De kan ofta bli störda om det är mycket stimuli omkring, till exempel radio och tv.
  • De vårdtagare som av någon anledning ej kan stänga munnen ordentligt kan man få ge lite hjälp; sätt ditt ena finger precis under underläppen och för den uppåt.
  • När man matar - se till att det är lagom mängd mat på skeden, det är ofta för mycket! Undvik att lägga mat för långt in i munnen.
  • Ibland är det lättare att mata med en plastsked istället för en metallsked.
  • Tag kontakt med arbetsterapeuten vid funderingar angående eventuella hjälpmedel.
  • När vi är utvilad äter vi bättre. För att orka äta frukost behövs ibland en liten enerigförstärkare vid sängkanten.
  • För att undvika felsväljningar och hosta när man ger dryck kan vårdtagarens nacke böjas lite framåt- nedåt. Sväljreflexen blir då kraftigare.
  • Vårdtagare som efter måltid hörs slemmig - ”gurglig”, har ofta mat kvar i svalget. Ge extra dryck eller om det är möjligt be vårdtagaren ”torrsvälja”.
  • För att sova gott på natten kan vi gärna ge något varmt på sängkanten.

Checklista

Att fundera över och vara observant på i kontakten med vårdtagare.

Utseende

Normalvikt? Undervikt? Övervikt? Kläder/passform? Viktförlust i tid

Vikt

Viktkontroll vid tex inflyttning och därefter var 3:e månad. MNA Bedömningsmetod. Gäller även ordinärt boende.

Matsituationen

Hur ser den ut?

  • Doft mm
  • Stress
  • Dukning
  • Upplägg på tallriken, kontraster, färgad tallrik/karottsystem
  • Förhållningssätt/personal
  • Bordsplacering
  • Måltidsordning
  • Grad av fysiskt/mentalt stöd vid måltid
  • Syn och rätt belysning viktigt
  • Klädsel som förkläde och huvudonad

Vätskeintag

Vikt x 30 ml/dygn. Erbjuda olika drycker.

Mun

  • Slemhinnestatus
  • Tandstatus
  • Proteser/passform
  • Tugg- och sväljsvårigheter

Riskfaktorer

  • Demens
  • Konfusionstillstånd
  • Diabetes
  • Parkinson
  • Cancer
  • Smärta
  • Huntingtons sjukdom
  • Depression
  • Psykiskt funktionshindrad
  • Infektioner
  • Stroke med sväljsvårigheter
  • KOL
  • Akuta sjukdomstillstånd
  • Nattfasta mer än 11 timmar

Energibehov

Beroende av pågående rehabilitering, olika sjukdomstillstånd och fysisk aktivitet.

Bra mathållning med bra måltider

Arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, distriktssköterska, enhets chef, vårdbiträde, undersköterska, biståndshandläggare, kökspersonal, lokalvård - alla samverkar för att nå:

  • Stimulerande måltidsmiljö
  • Bra sittställning vid måltid
  • Behovsanpassad kost
  • Bra ätredskap
  • Rätt sväljteknik
  • God smärtlindring
  • God munvård
  • Profylax mot illamående
  • Väl fungerande tarm
  • Bra ekonomi
  • God sömn
  • Ro i själen

Ibland behövs också samverkan med extern kompetens av specialister som tex. kurator, tandläkare, läkare, logoped, psykolog och dietist.

Arbeta förebyggnande

Målsättningen med nutritionsarbetet är att arbeta förebyggande och på ett säkert sätt. Undernäring orsakas många gånger av för lågt näringsintag hos vårdtagare som har varierande grad av matleda. Detta kan bero på funktionshinder och eller sjukdom. Svårigheter att äta på grund av dålig tand- och munstatus ökar risken för undernäring. Dessutom orsakar många mediciner aptitlöshet, trötthet, muntorrhet och förstoppning.

Indikationer på undernäring

Viktförlust över 10% för medelålders individer eller över 5% för äldre (över 65 år) under de senaste sex månaderna är en indikator på undernäring. För att i ett tidigt skede upptäcka risk för undernäring ska bedömning av nutritionsstatus ingå i det förebyggande arbetet.

Energibehov per dag

Genomsnittligt behov är ca 1800 kcal/dag fördelat på tre huvudmål och två till tre mellanmål spridda över dagen. Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar. Med en annan måltidsordning är det svårt att få tillräckligt med energi.

Livsviktigt med vatten

Vatten är allt livs förutsättning. Förmågan att känna törst minskar med stigande ålder. Det är vanligt att äldre dricker för lite. Dåligt vätskeintag leder ofta till uttorkning och förstoppning. Även förluster från mag-tarmkanalen och njurarna måste kompenseras.

Vätskebehov per dag

Personens vikt x 30 ml = behov av vätska per dygn

Rekommenderad måltidsordning

Alla vårdtagare i särskilt boende har rätt till tre huvudmål och tre mellanmål per dag. Måltiderna bör vara jämnt fördelade för att nattfastan inte ska överstiga 11 timmar.

  • Frukost kl.07.30-09.30
  • Mellanmål kl.10.00-11.30
  • Lunch kl.12.00-13.30
  • Mellanmål kl.14.30-15.00
  • Middag kl.17.00-18.30
  • Kvällsmål kl.20.00-21.30

Varierande energibehov

Energibehovet varierar beroende på ålder, vikt, kön, fysisk aktivitet och typ av sjukdom. För att grovt bedöma energibehovet hos en person som har låg fysisk aktivitet kan man ta kroppsvikten och multiplicera med 30 kilokalorier. Till exempel 60 kg x 30 kcal = 1800 kca

Energi och näringsinnehåll

Proteiner

Proteiner bygger upp cellerna i kroppen. Muskelcellerna innehåller mycket protein. Vissa hormoner och delar av kroppens immunförsvar består också av protein. Proteinbehovet är förhöjt vid exempelvis läkning av trycksår och frakturer, men även vid många kroniska sjukdomar. Viktiga proteinkällor är kött, fisk, ägg, mjölk och ost.

Fett

Fett innehåller dubbelt så mycket energi som protein och kolhydrater. Äldre som också är sjuka behöver mera fett än friska äldre för att kunna få i sig tillräckligt med energi och näring. Detta eftersom sjuka ofta äter mindre mängd mat. Ett för lågt fettintag kan medföra brist på fettlösliga vitaminer såsom A, D, E och K vitamin.

Kolhydrater

Kolhydrater ger energi. Kolhydrater finns bland annat i ris, frukt och Energi- och näringsinnehåll grönsaker. Kolhydrater ger maten större volym. En alltför stor volym kan vara svårt för äldre och sjuka att klara av. En god energikälla om man är fysiskt aktiv. Hjärnans bränsle kommer från kolhydraterna som även binder vätska.

D-vitamin

D-vitamin reglerar kalkbalansen i kroppen. Vid brist på vitamin D urkalkas skelettet och risken för frakturer ökar. Endast en mindre del av vitaminbehovet täcks av kosten, resten kommer från huden i samband med solbestrålning. De som inte vistas utomhus kan därför behöva extra tillskott av D-vitamin. Finns bland annat i feta fiskar, skaldjur, margarin och ägg.

Kalcium

Kalcium är viktigt för skelettet, musklerna och nervsystemet. Brist på kalcium kan leda till frakturer. Kalcium finns i främst ost och mjölk.

Järn

Järn transporterar syre i blodet och är bland annat viktigt för immunförsvaret. Brist på järn ger blodbrist med påföljande trötthet och kraftlöshet. Järn finns i kött, inälvsmat och bröd.

Måltidsmiljö

Måltidsmiljön för äldre kan inte nog överskattas. Miljön runt ätandet har stor betydelse för aptiten. Det är viktigt att skapa lugn och ro under måltiden till exempel stänga av TV och radio.

Individanpassning

Så långt som möjligt individanpassas måltid, serveringstid, lokal, social samvaro och stöd av personal.

Duka fint för trivseln

Att duka vackert gör att måltiderna blir trivsamma. För att skapa en ombonad känsla kan man använda dukar, servetter, blommor, belysning etc. Närheten mellan personal och boende blir svårare att skapa ju större matsalen är och ju fler boende som samlas. Man bör också vara uppmärksam vilken stämning som råder runt bordet.

  • Måltiden skall se aptitlig ut och dofta gott.
  • Karottsystem bör användas för att den boende skall ges möjlighet att själv välja och ta sin mat.
  • Sallad, bröd och dryck bör också stå på bordet.
  • Dessert ger ett värdefullt energi och näringstillskott.
  • Bemötandet är viktigt.
  • Tydlig skillnad ska göras för att visa om personalen arbetar med vård eller kök. Det är viktigt både vad gäller hygien och klädsel.

Tänk på sittställningen

Sittställning och kroppshållning är viktiga förutsättningar för att tillgodogöra sig måltiden.

Ansvar

Allas ansvar

I samband med vårdplanering, beslutas vilka åtgärder vårdtagaren är i behov av. I varje enskild yrkeskategori sker en regelbunden uppföljning. Dokumentation sker i vårdtagarens journal. Identifiera vårdtagare som befinner sig i riskzonen för undernäring. Systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser ska finnas och dokumenteras. Hänsyn ska tas till allt som försvårar matsituationen.

Biståndshandläggarens ansvar

Biståndshandläggaren utreder och fattar beslut om sociala insatser utifrån den enskildes ansökan. Insatsen ska utformas med den enskilde och dennes företrädare.

Enhetschefens ansvar

Enhetschefens ska verkställa beslut. De ser till att personalen har kompetens för uppgifter och medverka vid vårdplanering för att till exempel säkerställa miljö.

Kökspersonalens ansvar

Kostenheten ska medverka för att våra matgäster erbjuds näringsriktigt, god, vällagad och individanpassade mat i en trevlig miljö som stimulerar till god aptit. Detta görs genom samverkan, respekt, lyhördhet, delaktighet, planering och fortbildning. Köket ska ansvara för en matsedel med bilder och förklarande text.

Vårdpersonalens ansvar

Vårdpersonalens ansvar är att:

  • Måltidsmiljön efterlevs enligt ovan.
  • Informera om vad som serveras och vid behov beskriva måltidens innehåll.
  • Notera vikt vid inflyttande samt därefter kontrollera vikten var 3:e månad.
  • Följa upprättad insatsplan och vid förändring av behov rapportera.

Kosttrappa

Rätt konsistens - en självklarhet för alla. Samtliga trappsteg kan innebära berikning eller reduktion.

  • Helkost. (Helt kött, hel fisk, färsrätter eller korvrätter sås, potatis, grönsaker.)
  • Lättuggad/hackad kost (Hackat kött, hel fisk, färsrätter eller korvrätter sås, potatis, grönsaker.)
  • Timbal/ sufflékost (Kött-, fiskeller korv,timbal/ sufflé, sås, potatis/ pressad potatis/ potatismos, grönsakstimbal/ puré.)
  • Gelékost (Kall kött-, eller fiskgelé, tjock sås, potatismos, grönsakspuré eller kall grönsaksgelé.)
  • Flytande eller tjockflytande kost (Kött-, fiskeller grönsakssoppa, fruktsoppa, vispad grädde eller glass.)
  • Sondnäring

Timbal/sufflé

Timbal/sufflé vid tuggoch sväljsvårigheter, bråck eller förträngningar i strupen. De som hamstrar mat i kinderna eller för de som har en skadad eller extra känslig munhåla - Varm, mjuk, slät, kort och sammanhållande konsistens.

Gelékost

Gelékost vid svårare sväljsvårigheter, när timbal/sufflé inte fungerar. Vid trögutlöst sväljreflex eller stor risk för felsväljning - Kall. mjuk, hal konsistens som lätt kan sväljas.

Flytande

Flytande vid särskilt behov, nedsatt rörlighet i munhåla, svalg, allmänna sväljsvårigheter, förträngningar och skador i svalg och matstrupe. - Helt släta soppor, kalla och varma. Tjockflytande om det finns risk för felsväljning.

Fakta näringsbehandling

Olika former av nutritionsbehandling:

  • Berikning av maten med naturliga råvaror som smör, grädde, margarin, creme fraiche eller industriellt framtagna berikningsprodukter.
  • Enteral nutrition, det vill säga sondmatning via sond eller stomi. Etik och livskvalitet, ska alltid föregås av ett etiskt ställningstagande.
  • Parenteral nutrition (dropp)

Berikad kost vid behov

Berikad kost sätts in efter bedömning av sjuksköterska och bör ges till vårdtagare som äter otillräckligt av normalkost. Insättning av kosttillskott ska alltid föregås av en individuell bedömning. Den kan kombineras med alla typer av specialkoster och konsistenser. Den berikade kosten har liten volym och ett högt näringsinnehåll. Berikad kost skall täcka alla måltider, huvudmålen samt mellanmålen. Ansvaret ligger på rätt beställd mat från köket samt tillagning/ servering inom boendet.

Kosttillägg som mellanmål

Kosttillägg som serveras som mellanmål kan användas till vårdtagare som inte äter Fakta - näringsbehandling tillräckligt ska alltid föregås av en individuell bedömning. Idag finns en mängd olika smaker och sorter att välja bland. Desserten ger ett värdefullt energioch näringstillskott.

Sondmatning vid speciella fall

Enteral nutrition det vill säga sondmatning kan övervägas till personer i speciella fall som har en fungerande mag-tarmkanal men som inte kan äta på vanligt sätt. Enteral nutrition kan ges genom en sond via näsan till magsäcken eller tunntarmen.

En annan metod är att lägga en gastrostomi det vill säga en nutritionskateter inlagd genom bukväggen, placerad i magsäcken.

Beroende på vilken teknik som används kan patienten antingen få en PEG (percutan endoskopisk gastrostomi) eller en Witzelfistel.

En gastrostomi bör anläggas när man bedömer att vårdtagaren behöver enteral nutrition under en längre tid.

Parenteral nutrition ges till patienter efter ordination av specialistläkare där intaget av näring är otillräckligt eller omöjligt via mag-tarmkanalen.

Arbetsterapeutens och sjukgymnastens ansvar

Arbetsterapeuten/sjukgymnasten ska bedöma sittställningar, fysiska hinder samt prova ut eventuella hjälpmedel. De ger rekommendationer vid funktionsnedsättningar, vilket kan leda till svårigheter att tillgodogöra sig måltiden.

Sjuksköterskans ansvar

Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) om omvårdnad inom hälso- och sjukvård, ingår i sjuksköterskans ansvar att bedöma, genomföra, utvärdera och dokumentera omvårdnad. Gäller även i ordinärt boende. Vid sondmatning se SOSFS 1988:25.

Hur bör man sitta?

  • Stabilt underlag
  • Tryckfördelning
  • Kunna luta sig framåt
  • Variation
  • Stötta ryggen
  • Frihet för fötterna
  • Trygghet

Sväljsvårigheter (Dysfagi)

Vid bedömning av sväljsvårigheter måste man ta ställning till om kostintaget är säkert och tillräckligt. Sväljsvårigheter kan ha flera orsaker, men förekommer ofta i samband med stroke. Även vissa sjukdomar som MS, Parkinson, Huntington, demenssjukdomar, cancer med flera kan ge upphov till sväljproblem. Vid trauma och bräcklighet kan också sväljsvårigheter uppstå. Det finns två huvudtyper av dysfagi: oral dysfagi och faryngeal dysfagi.

Oral dysfagi

Oral dysfagi - drabbar munhålan och då framförallt tungans funktion och sväljreflexer från gombågarna. Det kan innebära att det är svårt att tugga maten samt att det är svårt att transportera födan bakåt i svalget. Detta leder ofta till att tuggan blir kvar i munnen utan att sväljreflexen utlöses.

Symtom vid oral dysfagi

  • Oförmåga att transportera tuggan till svalget varvid vätska okontrollerat kan rinna ner i svalget och luftvägarna, med eventuell hosta som följd.
  • Mat läcker ut genom munnen.
  • Oförmåga att öppna munnen, stänga den eller tugga.
  • Talsvårigheter
  • Viktnedgång

Faryngeal dysfagi

Faryngeal dysfagi - drabbar nedre delen av svalget. Det kan innebära att det saknas muskelkraft för att luftstrupen skall kunna stängas till under sväljningen, att det saknas kraft för att öppna övre matstrupsmunnen eller för att transportera födan genom svalget till matstrupen. Felsväljning och oren röst blir följden. Föda som ligger kvar i svalget kan efter sväljningen också läcka upp till näsan.

Symtom vid faryngeal dysfagi

  • Hosta och kvävningsattacker i sam band med måltid.
  • Lunginflammation.
  • Gurglig och rosslig röst.
  • Läckage av mat och dryck upp till näsan.
  • Viktnedgång.
  • Gamla matrester kan många timmar eller tom dygn efteråt komma upp i munnen.
  • Behov att spotta ut saliv som ej kan sväljas ner.
  • Salivansamling i munnen, ger också problem att tala.
  • Måltiderna tar ofta väldigt lång tid.

Rörelsefunktion vid måltid

Låt oss se hur en måltid går till ur rörelsesynpunkt. Personen sitter upp så att denne kan luta huvudet något framåt. Han/hon ska kunna se och lukta på maten. Är överkroppen eller huvudet bakåtlutat så öppnas luftvägarna och maten kan hamna i luftstrupen.

Relaterade länkar

Dokument

Uppdaterad