- Startsida
- Uppleva och göra
- Ung i Ragunda
- Ragunda IRL
Ragunda IRL - Ambullerande mötesplatser för unga
Ragunda IRL - Ambulerande mötesplatser för ungdomarär ett treårigt projekt som syftar till att skapa ambulerande mötesplatser och aktiviteter för ungdomar i årskurs 7 till gymnasiets år 3.
Projektet bygger på samverkan mellan ungdomar och det lokala föreningslivet och ska utveckla en innovativ modell för fritidsverksamhet på flera orter i Ragunda kommun – som ett alternativ till traditionella fritidsgårdar.
Projektets mål:
- Skapa en meningsfull och tillgänglig fritid för unga i deras närområde.
- Stärka ungas psykiska hälsa, självkänsla och delaktighet i samhället.
- Stödja föreningslivet i att utveckla och testa nya verksamheter tillsammans med ungdomar.
Anmäl intresse
Vi vill gärna att förening, ungdommar och andra intresserad aktörer anmäler sitt intresse att delta i projektet.
Ungdommar anmäler intresse här:
Ungdom - QuestBack Länk till annan webbplats.
Föreningar och andra intresserade aktörer anmäler intresse här:
Förening - QuestBack Länk till annan webbplats.
Syfte med projektet – Ambulerande fritidsverksamhet för unga i Ragunda kommun
Syftet med projektet är att skapa en mer meningsfull fritid för unga i Ragunda kommun genom att erbjuda fler och mer likvärdiga fritidsaktiviteter i deras närområde. I dagsläget saknas fritidsgårdar helt i kommunen, och tidigare försök med traditionella modeller har visat sig vara ohållbara i glesbygd, bland annat på grund av avstånd och brist på kollektivtrafik.
Projektet vill därför utveckla och testa en innovativ modell för ambulerande fritidsverksamhet på flera orter, i nära samverkan med ungdomar och det lokala föreningslivet. Genom att utgå från lokala förutsättningar och befintliga föreningslokaler skapas flexibla och tillgängliga mötesplatser där unga kan delta i aktiviteter, bygga relationer och känna delaktighet.
Delaktighet och samverkan är centrala principer. Ungdomar ska vara medskapare av verksamheten, vilket stärker deras engagemang, självkänsla och sociala sammanhang. Projektet främjar också generationsmöten och stärker föreningslivet genom att skapa nya möjligheter för unga att bli aktiva i föreningar.
Genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt, där fokus ligger på att stärka friskfaktorer som delaktighet och ansvar, är målet att projektet även ska bidra till att minska riskbeteenden som ungdomsbrottslighet och bruk av ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel).
Bakgrund – Behovet av en ny modell för ungdomars fritid i Ragunda kommun
Ragunda kommun saknar idag helt fritids- och ungdomsgårdar. Många unga upplever en brist på meningsfulla fritidsaktiviteter och saknar trygga mötesplatser i sitt närområde. Kommunens ekonomiska läge har under flera år tvingat fram prioriteringar till lagstadgad verksamhet, vilket gjort att satsningar på fritid och föreningsliv inte kunnat genomföras – trots att behovet är välkänt och dokumenterat.
I kommunens egen utredning från 2020, “Utredning av framtidens fritids- och föreningsverksamhet”, konstateras att barn och unga har få alternativ på fritiden, särskilt vad gäller platser att bara vara på. Detta bekräftas även i en elevenkät från juni 2024 och Länsstyrelsens rapport från 2023, som visar att unga i Ragunda ligger långt under länssnittet vad gäller socialt deltagande och tillgång till fritidsaktiviteter.
Föreningslivet i kommunen, med cirka 155 föreningar, är en viktig aktör för fritidsaktiviteter. Men många föreningar har svårt att nå unga och saknar resurser för att utveckla verksamhet för och med ungdomar. Tidigare försök att driva fritidsgårdar – både kommunalt och ideellt – har inte varit hållbara, främst på grund av geografiska avstånd och brist på kollektivtrafik.
Projektet svarar på dessa utmaningar genom att utveckla en ny modell för ambulerande fritidsverksamhet, där ungdomar och föreningslivet tillsammans skapar innehållet. Det ska bidra till ökad delaktighet, stärkt psykisk hälsa och en mer attraktiv fritid. Samtidigt adresserar projektet behovet av att skapa strukturer för ungas inflytande i kommunen – något som idag saknas.
På längre sikt är förhoppningen att projektet också ska bidra till att fler unga vill stanna kvar eller återvända till kommunen, vilket är avgörande för bygdens framtid och kompetensförsörjning.
Målgrupper
Primär målgrupp:
Ungdomar i Ragunda kommun från årskurs 7 till och med gymnasiet. Projektet riktar sig till unga som idag har begränsad tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter i sitt närområde. Genom projektet får de möjlighet att delta i ett bredare utbud av aktiviteter, närmare hemorten, och vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning. Vissa aktiviteter kan även inkludera yngre barn.
Sekundär målgrupp:
Det lokala föreningslivet i kommunen. Många föreningar har uttryckt ett behov av att nå fler unga och att engagera ungdomar i sin verksamhet, men saknar verktyg och resurser för att göra det. Projektet skapar en plattform för samverkan där föreningar och ungdomar tillsammans utvecklar nya former för verksamhet och engagemang.
Förväntade resultat vid projektets avslut
Det övergripande målet är att, utifrån lokala förutsättningar och i nära samverkan med ungdomar och föreningslivet, ha utvecklat och etablerat en hållbar modell för lokal fritidsverksamhet på flera orter i Ragunda kommun – som ett innovativt alternativ till traditionella fritidsgårdar.
Vid projektets slut förväntas följande ha uppnåtts:
Strukturella och organisatoriska resultat
- En ny modell för fritidsverksamhet har utvecklats tillsammans med unga och föreningslivet – och lever vidare efter projektets slut.
- Flera föreningslokaler och verksamheter har anpassats och utvecklats utifrån ungas behov.
- Ett årshjul med aktiviteter finns etablerat och används som planeringsverktyg.
Effekter för målgrupperna
- Fler fritidsverksamheter finns tillgängliga för unga i deras närområde.
- Breddat utbud av aktiviteter, både inom- och utomhus, året runt.
- Fler föreningar bedriver verksamhet för och med unga.
- Fler ungdomar är engagerade i föreningslivet, både som deltagare och som ledare.
- Ökad samverkan mellan föreningar i kommunen.
- Ungdomars upplevelse av meningsfull fritid har ökat.
- Självkänsla, delaktighet och välbefinnande hos unga har stärkts.
- Föryngring och förnyelse av föreningslivet har påbörjats.